Det löser sig, sa mannen som sket i vasken.

Idag var dagen. Håkan Hellström-dagen. Och vilken dag. Vilken underbar dag. Detta är alltså bland det bäst jag har varit med om. Så underbart. Han började med Precis som Romeo, sedan stod vi upp hela spelningen. Jag saknar liksom ord för hur lycklig jag var och fortfarande är. Kanske därför denna text blir liksom stakig och konstig. Sträckte ut handen och kände hans hand i min. Sen bjöd han upp alla på scenen och vi gick upp och dansade. Sedan pussade han på våra händer. På min också. Ska aldrig tvätta. Det som var också bland det bästa var att han spelade Aprilhimlen och För sent för edelweis. Tårar började rinna när han sjöng Aprilhimlen. Det är nog kanske min bästa Håkan-låt. Eller en av dem. Kommer aldrig glömma den här kvällen, den var så fruktansvärt fin på alla sätt och vis. Och han tog upp en tjej helt ensam på scenen som han dansade med. Hur fint som helst. Ungefär hur mycket kärlek som helst.







Så fruktansvärt underbart fantastiskt.

Av någon anledning började jag nynna på Jag vill va' som du, ni vet från Djungelboken. Eller nynna och nynna, det var nog mer sjunga rakt ut och ganska högt i hemmets lugna vrå. Frustrerad över att jag inte kunde texten klickade jag fram den på internet, och även den engelska. Sedan youtubade jag lite och såg på när den är i själva fimlen också. Det slog mig att de gamla disneyklassikerna som djungelboken, ringaren i notredame, mulan och skönheten och odjuret egentligen är riktigt bra filmer. Speciellt Ringaren i notredame. Den är så sorglig men ändå fin. Jag råkade klicka på en video där Esmeralda sjunger God help the outcasts och började gråta. Mycket.

'

Ni vet när man är inne på nån sida eller nån blogg och ser ett par skitsnygga skor, eller en skitsnygg person eller en sviiiinsnygg outfit och sedan sparar den på mina bilder? Här kommer alla mina som jag har samlat på mig under en lång tid.

Eller, jag kom på att det blir skitmånga bilder. Här kommer ett urval!











Vissa av bilderna funderar jag lite på varför jag ville spara dem, medan andra bara är fina fina fina fortfarande.

Idag skulle min klass plus massa andra klasser gå till Stadshuset och lyssna på meteorologen från tv4, ni vet han som i slutet humpar upp knappen som man bläddrar bilder med och fångar den med andra handen. Han skulle prata om klimatet och så. Jag vart grymt trött och på vippen att somna hela tiden. Uppfattade inte så mycket av det han sa. Jag var lite rädd att jag skulle somna och ha munnen öppen, och att han skulle peka på mig och skrika: "Hördudu!! VAKNA!! Är jag inte nog intressant för dig eller?" och sedan nita mig eller nåt. Så jag höll mig på den säkra sidan och stannade vaken.


"Det känns som att man är i himmelriket.."
-Lelle när vi gick in i trapphuset till sessionssalen. Det stora, vita, ljusa, soliga trapphuset.

Jag längtar nästan så jag spricker till värmen i Tunisien.
Det ska bli så underbart skönt.
Det som inte är så underbart just nu är att jag måste plugga. Men ack ack ack, här sitter jag ändå.
Skärpning moa.

Shit, av bara farten blev det så att mitt namn blev rubriken för detta inlägg. Ytterst underligt.

Faktiskt igår så hade jag tjugoåtta besökare här på lillbloggen. Kändes ju en gnutta trevligt eftersom mina besökare brukar vara en skara på runt tolv besökare per dag. HAHAHA skrattar några av er som har kanske trehundra besökare per dag vet jag, men jag trivs så bra med min lilla skara. Fast det gör ju inget om den blir stor. Eller typ runt trettio eller nåt.

Idag har jag dansat balett och det var som vanligt himla kul. Känns som att man går lite framåt varje gång nästan. Speciellt kul är det när vi dansar till Seven nation army. Man blir så sjukt pepp.

OCH PÅ FREDAG SKA JAG SE HÅKAN! Ja förstår ni så ligger det till.


Jag.

Jag har fått eller köpt lite olika saker de senaste veckorna eftersom jag har fyllt år, plus att jag bara har känt mig allmänt köpsugen. Tänkte bara visa några av tillskotten i mitt liv. Som jag har fotat med min nya kamera som jag tycker så mycket så mycket om.


En anorak som jag köpte på en loppis för femtio kronor. Jag tycker väldigt mycket om den. Det enda som jag vill ändra på är att den har muddar inuti ärmarna. De får mig att rysa litegrann.



Ett nattlinne som jag fick av min mormor och min morfar när jag fyllde år. Jag blev så himlarns glad eftersom jag hade önskat mig det väldigt mycket. Det är som att jag vill använda det mest hela tiden. En liten rosa spetsdröm.



A piece of cake av Leila Lindholm. Den köpte jag på bokrea på Åhléns. Kunde inte stå emot. Sedan bakade jag och Johanna cupcakes och brownies från den. VI hade väldigt trevligt och det smakade som en liten bit av himlen. Och socker.



Ja. Jag fick den av Elina och Klara. Så himla fint. Jag blev så glad så glad när jag öppnade paketet. Nu har jag två av mina absoluta favoritfilmer i min ägo. Moulin Rouge och Brokeback Mountin. Kan inte bli så mycket bättre. Men dessvärre måste jag vänta cirka ett halvår innan jag ser den igen. Jag och Klara såg den nämligen rätt nyligt och jag har ingen vidare lust att nöta ut den. Måste vänta tills jag blir alldeles sugen på att se den. Då är det rätt tid. Shit känner nu att jag börjar bli lite sugen på Moulin Rouge. Fast den måste jag nästan se själv. Ingen får sitta brevid mig och distrahera när jag ser den. Jag måste vara fokuserad och vara liksom inne i filmen. Annars blir jag bara irriterad på den som sitter eller ,gud förbjude, står och ser tillsammans med mig.



Och slutligen. Viva la Vida av Coldplay. Hade bara hört tvålåtar från det albumet när jag besämde att jag skulle beställa det. Så det gjorde jag och mina öron och mitt hjärta njöt när jag slog på den. Fantastiskt album. Känner dock att jag håller på att nöta det lite väl mycket så jag ska ta det lugnt på viva la vida-fronten på ett tag nu tror jag. Men om ni inte har lyssnat något på det så råder jag er alla att göra det. Era öron kommer att tacka er.


När jag sitter här i vår lilla pinnstol till datorstol känner jag en svag smärta i svanskotan. Nämligen är det så att när jag skulle gå ner för trappan hos Klara igår halkade jag med mina halkiga sockar och studsade ner för de sista trappstegen. Sedan låg jag ett tag på hallgolvet och vred mig i krämpor, skrattandes och ajandes omvartannat. Ni vet den där känslan när det gör ont och man vill liksom skaka på händerna? Samtidigt skrattar man bara för man ser framför sig hur det måste ha sett ut när man studsade ner för trappan och hamnade i en hög på golvet. Faktiskt väldigt kul. Men svanskotan är så himla slug och sprider som en ond kittlande hemsk känsla i hela sittbenet. Så man måste liksom skaka på händerna. Känner ni igen? 

På tal om studsa, så kan ni ju kolla på den här länken: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1249162 Spola till slutet.

Tack för mig!

Just nu i skrivande stund snöar det utanför mitt fönster. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag är inte redo än! Detta ingick inte i min plan! Shit nu är det svinstora flingor som snöar. Man kan till och med se på gatan att det har blivit vitt. Vilken värld lever vi i? Är det meningen att det ska snöa den fjärde oktober? Det har ju knappt hunnit bli höst! Den tionde december ska snön komma och tills dess ska löven vara gula och vackra och temperaturen ska ligga runt tio plusgrader.

Igår upptäckte jag och Klara en man som vi inte har reflekterat över att han är så het. Visserligen är han död nu sedan länge, min far hade inte ens hunnit födas innan han dog, men det fokuserar vi inte på.
Mannen är James Dean. Många gånger har jag hört att han var så snygg och populär bland tjejerna när han levde. Filmstjärna. Men aldrig har jag fått en riktig bild av hur han såg ut. Igår fick jag det. Och han var lite för snygg för sitt eget bästa.

Hans hår är ju bara utsökt.



Och detta är min favoritbild:


Tack för mig.

Alltså var tar all tid vägen? Först är det fredag, sen plötsligt är det torsdag och helgen står på tröskeln igen. Rätt underbart faktiskt.

Livet rullar på på samhälls, det känns faktiskt riktigt bra. Fast idag hade jag mitt första prov. NK B. Om joner och molekyler och periodiska systemet och syror och baser och sånt. Det känns som att det gick faktiskt rätt bra. Förutom på sista frågan där jag fuckade up allt. Fattade ingenting och krafsade ihop någon liten historia om hur jag hade tänkt när jag "löste" uppgiften. En av mina kära vänner berättade hur hon hade gjort på den frågan och förklarade för mig. Plötsligt förstod jag, och kände att det jag hade skrvit skulle se otroligt komiskt ut. Ser framför mig hur vår nk-lärare sitter och flabbar för sig själv när hon rättar våra prov. Och jag sitter där som ett fån. MEN SKIT SAMMA. Nu har jag brytt mig nog, så nu ska jag sluta.

Jag har köpt en kamera. Det gör mig glad. Så framöver kommer det kanske komma lite fler bilder här, vem vet? Inte jag för tillfället. Känner mig som så dålig på det där med bilder och foton. Jag vill vara duktig på att fota och kunna redigera och fixa och trixa. Men jag har varken tid eller ork känns det som. Jag skulle också vilja bli lite bättre på att skriva här i bloggen. Jag får idéer i huvudet mest hela tiden men det slutar för det mesta med "idag har jag..." Skärpning Moa. Nu är det nog med slapp och slö. Ta tag i tillvaron, det är vad jag ska göra. Har jag tänkt.

Sen har jag också fått lite dåligt samvete för min lilla diss av att människor
diktar
såhär.

Visst kan det vara fint och så. Människorna som skriver så kan vara jättefina. Men jag blir mest störd över spridda ord, rad på rad. Det är ju inte ens svårt.

Såhär typ:

Du kikade på mig
under din svarta lugg
råttfärgat hår
spinkiga ben
jag såg tillbaka
på dig
i smyg
kolsvart hår
slitna converse
ögonen
de mörka
mötte mina
de grådaskiga.
electricitet.


Orden bara flöööödar ut på tangentbordet. Tror jag måste anmäla mig till POETRY SLAM. NU GENAST.

Nu ska jag sluta svamla och trixa med nåt. Tack och adjö.

Han är ju nästan irriterande. Gillar inte riktigt hans attityd. Men jag började gråta när han spelade och sjäng. Fattar ej. Så bra var han inte. Nä, detta går inte ihop.

Nu har det råkat bli så att mina rubriker oftast är olika rader från olika låtar. Varför är det så? undrar ni. Jo, det råkar vara så att när jag sitter här och ska blogga hör jag ofta på olika sånger som jag spelar upp i datorn via Windows Media Player (Jag vet inte hur man använder itunes, OK?!). Just när jag hör en viss textrad så tänker jag: ja detta kan jag ju ha som rubrik. Och sen skriver jag den. Därför är det så. Om ni vill kan ni ju försöka lista ut från vilka låtar dessa olika rader kommer.

Igår var det fredag och en himla skön dag för min del. Jag slutade tio över ett, sedan gick jag till FACE och köpte ett rouge för mitt presentkort, och sen tog jag bussen hem. Väl hemma var det väl tänkt att jag skulle plugga lite, men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg vad jag gjorde istället. Plugga gjorde jag i vart fall inte. När kvällen hade kommit stämde jag träff med Elina och Klara och vi satte oss på en buss påväg mot föreningsgatan 7. Vi hade lite trubbel med att hitta dit, men genom diverse telefonsamtal hittade vi det lilla huset. Där spelade typ fem lokala band under kvällen. Majoriteten av dessa band var himla bra och kvällen var nice. Fast när jag, E och K beslutade oss för att börja promenera till bussen var vi lite väl söliga så vi missade den. Så vi satte oss på Tasty och jag och Elina delade på en mjukisglass. Något som gjorde oss varma i hjärtat var att när vi hade ätit upp all nougatsås, borrade vi ett hål i glassen och fick hela hålet fyllt med ny nougatsås. Det var himla gott. Plus gratis. Och gratis är så sjukt gott!

Även idag var tanken att jag skulle stiga upp, plugga plugga plugga till typ åtta och sen slappa. Men då frågade palo om jag ville följa med henne till staden och kolla in öppen repetition av Romeo och Julia. Jag kunde såklart inte säga nej till söt palo så jag hängde på. Det var riktigt kul. Men det är väldigt repetition. De kunde inte sina repliker och så. Men trevligt var det :) Sen for jag hem, gick sakta sakta från bussen och njöt av den faktiskt underbara hösten. Den kan vara bra fin, hösten. Jag gillar septemberhöst. Men oktober och novemberhöst kan jag vara utan.


Trakassera inte nu mina mobilbilder. Jag var bara tvungen att dela med mig av min omgivning på vägen hem från bussen. Så.

Igår gick jag min första dag på samhälls. Det var inte riktigt som jag trodde. Jag saknar min friluftsklass väldigt mycket. Men majoriteten av lärarna har so far varit bra, och jag tror att jag kommer trivas mer och mer. Redan idag kändes det mycket bättre. Dock har lite att jobba med för att komma in i och ikapp allt de gjort. Känns som att vi inte har gjort något, och de en massa. Men som sagt, jag tror det kommer bli bra det här.

Men här sitter och jag och är danssvettig. Jag måste dra mig mitt ett ställe som kallas dusch. Sen ska jag lägga mig tidigt tidigt och sova länge länge.

Tack för mig.

I flera dagar har jag funderat och funderat på om jag ska ta steget och byta från friluftsgymnasiet till estet dans eller samhälls, språk. (OBS! SPRÅK!) Detta har gnagit och gnagit i mitt inre och jag har kastat mig fram och tillbaka i funderingar om vad som känns bäst för mig. Slutligen har jag kommit fram till att det jag gillar mest är språk och matematik. Båda dem kan jag få mest av på SP språk. Och imorgon börjar jag i min nya klass. Jag är faktiskt lite pirrig. Tänk om jag inte alls trivs? Tänk om de har blivit helt tajta och ser mig som en utomjording? Tänk så går jag under av alla läxor som jag kommer behöva göra för att komma ikapp? Nä det får inte hända. Deet måste jag se till. Men om så måste nån komma och dra upp mig från livets botten igen. För just nu är jag ändå rätt uppe. I livet liksom. (MEN NERE PÅ GAAAATAAAN!)

Livet leker, som jag har en tendens att skriva här på bloggen då och då. Idag är det tillexempel min födelsedag. Sexton år den sextonde. Jag kan säga att min födelsedag har varit himla fin och en gnutta sorglig. Jag väcktes av min fina familj med sång och presenter, bland annat ett par dojjor som jag trånat efter länge länge. Nu är dem mina. Och de är så fina. Sen lite senare på kvällen kom lite släkt och min bff över och fikade och då fick jag också exemplariska gåvor. Ett skärt nattlinne med spets, väldigt niotillfem, av mina morföräldrar och pengar av farmor och underbara örhängen av Klaris och presentkort från FACE av mina kussar. Jag blev himla glad av alla presenter. Och! En duk fick jag även av min mormor. En vit linneduk med broderade initialer som är hennes mosters. Alltså min mormors moster. Jag älskar vita linnedukar.

Jag hade hemskt gärna fotat mina fina nya saker och satt in lite bilder här på bloggen, men nu råkar det vara så att vår kamera har tappat sansen så jag har inget att fota med.



Tack för mig.

Sist jag bloggade var den tjugosjätte augusti. Dagen efter att jag hade börjat ettan på gymnasiet. Sedan dess har det hänt en del saker. Några stora och några små. Dagen efter den senaste bloggdagen fick jag reda på att jag skulle en vecka senare fara till fjälls och vandra med min friluftsklass. Jag blev himla förvånad och lite ängslig över hur det skulle gå. När jag sedan upptäckte att vi skulle vara borta under kulturnatten greps mitt inre av en lättare kris. Det fick ju absolut inte hända. Vi skulle ju uppträda och vi hade ju tränat så hårt och jag kunde ju inte vara borta! Så jag fick flura och flura och kom fram till att nä, jag kunde inte följa på resan. Och då var det lite som att allt kändes lättare. Jag började tänka på allt jag skulle kunna göra och folk jag kunde vara med och det kändes skönt. Men sedan ringde min mor och på idén att hon och min far skulle komma och hämta mig på lördag morgon så jag hann hem i tid till kulturnatten. Jaha, tänkte jag. Och började ställa om mig igen till att det skulle bli kul att fara. 

På onsdagmorgonen klev jag upp kvart över fem, joxade i ordning allt och satte mig i Elinas bil som stod utanför min dörr kvart i sex.  Tåget började rulla mot Kiruna vid kvart över sex och jag sov inget på vägen. Men på bussen slocknade jag typ direkt. När vi kom fram till Nikkaluokta började vi gå, eller vandra som det heter, mot båten som skulle ta oss över en sjö. Ca sex kilometer. Typ ganska platt rak stenig väg. Rätt behagligt.


Men när vi hade klivit av båten rätt in i en skog började jag ana oråd. Vi skulle inte gå efter en led, utan fyra kilometer i rätt kraftig uppåtlutning i en skog med fet mossa som gjorde det fruktansvärt jobbigt att gå. I slutet av den dagen brände varenda steg jag tog. Bättre blev det inte av regnet som ständigt droppade ner på oss. När vi tillslut som fram till platsen där tälten skulle slås upp var jag helt slut. Så vi slog upp tältet, i regnet, och sen började vi knapra kalla plättar med hallonsylt. Tappara Tesso hade med sig en hel flaska med sylt :) Och sen var det liksom läggdags. Det var fruktansvärt kallt, och himla blött. I min sovsäck hade det kommit in en massa vatten och jag låg och huttrade av köld. Den kvällen vill jag faktiskt helst av allt glömma. Den var så himla jobbig, och jag ville bara hem. Till råga på allt möttes vi av detta när vi vaknade:

Snö! Inte undra på att jag hade frusit som en nakenhund i en frys.

På torsdagen var det tänkt att vi skulle vandra hela dagen runt ett berg, sova i tält i naturen en natt till och sedan på fredagen gå till Kebne fjällstation. Men vår käre lärare gav oss det bästa beskedet någonsin den morgonen. Det var så kasst väder att vi skulle gå direkt till fjällstationen redan på torsdagen. SÅ fruktansvärt skönt. Hela den dagen gjorde mitt liv lite ljusare. Visst var det jobbigt att vandra drygt en och en halv mil, men det var så underbart att kliva in i en bastu när man kom fram för att sedan laga mat på en riktig spis. Under torsdagens vandrande hade en briljant idé skapats i mitt huvud. Jag skulle fara hem redan på fredagen. Då skulle jag ju komma hem redan på fredag kväll och vara utvilad och allt inför kulturnatten! Och se, det fick jag. Så jag gick upp i ottan på fredagen och vandrade ensam till båten, och sedan vidare till Nikkaluokta. Där mötte jag brodern och hans klassvänner som skulle bestiga Kebne och nåt annat berg. Kändes grymt skönt att vara påväg hem. På tåget lyssnade jag på Killers och Säkert!, åt godis och slumrade. Helgött. Somnade jättetidigt och sov tolv timmar den natten. Himla skönt. 
(Shit vilken lång sammanfattning av min lilla resa.)

En väldigt mörk och lite otrevlig bild får visa vad jag bar på kroppen under de tre dagar som jag kilade runt i fjällen. Ibland ersatte dock en turkos regnjacka i gallon (matchandes byxorna) den röda jackan som jag har här på bilden. Extremt snitsigt.

Lördagen den sjätte september tvåtusenåtta var dagen. Och jag och mina kära vänner som bildar dansgruppen Salut skulle ha vårat första uppträdande. Jag var sjukt nervös och hoppig och studsig hela dagen. Men båda framträdandena gick ändå ganska bra. Fast det kändes som att det första inte riktigt gilldes. Det var mycket fler folk på kvällen och kollade. Och vi fick dansa på tegelgolv. Det var sannerligen extraordinärt. Men det gick ändå ganska bra och jag kände mig nöjd och stolt över det vi hade gjort. Sen blev det dusch och fixning av diverse kroppsdelar hos Hanna, innan vi begav oss in i natten fylld av kultur.

Kulturnatten var väldigt nice må jag säga. Vi såg Hoochies, Populärverksamheten och Exiled. Blev glatt överraskad alla gånger tror jag. Himla kul. Men faktiskt har jag inte en enda bild från den kvällen. Det hade ju varit kul att ha men jag är rätt seg på att fota, inte som elin som då och då pillar upp sin kamera från den proppfulla väskan och fotar vilt omkring sig. Kanske skulle jag köpa en egen, ny digitalkamera? Har ni något tips? Eller just det, det är klart ni inte har. Ni är ju anonyma kommenterar-inte-bloggar-läsare. Hade glömt. Förlåt.
Men om det nu skulle vara så att ni får en snilleblixt och tänker "nu ska jag kommentera moas blogg!" Så får ni gärna knappra in en rekordelig kameramodell där nere där det står "kommentarer" Ok?

Tack för mig och hej.

Just när jag tänkte att nu ska jag blogga lite slog tröttheten mig rakt i ansiktet. Utan att tänka på att jag ville vara pigg och alert och studsig när ajg ska fara och dansa snart. Tack så mycket tröttheten, du är så vänlig.

Idag har jag gjort min andra dag i ettan på gymnasiet. Det går väl helt okej. Har dock inte träffat min riktiga klass än. Den jag har nu är liksom en tredagarsklass som kommer splittras på torsdag. Orkar inte förklara riktigt. Men idag var en trevlig dag iallafall.

Eftersom jag är för seg för att skriva nåt eget och tänka själv, har jag bestämt mig för att svara på en lista som jag har kopierat från Klaras blogg, som i sin tur har kopierat den från Lestyle.

- gjorde du något i sommar som du aldrig gjort förr? Jo. Jag var på dansläger, var i stugan själv med endast vänner som sällskap (FF! FF! FF!) och bytte till Halebop från Telia. Sen gjorde jag lite annat också men det orkar vi inte gå in på.

- dog någon som stod dig nära? Nä.

- vilka länder besökte du? Mitt fosterland Sverige.

- är det något du saknar sommaren 2008 som du vill ha sommaren 2009? Varmare väder och mera sol, mera pengar, mera festival, varmare nätter också. När klockan hade slagit tolv var det typ fem grader och sen när man cyklade hem kändes det som att det var nollgradigt.

- vilket datum från sommaren 2008 kommer du alltid att minnas? Höm. Ett datum finns det som jag minns att jag väntade på litegranna, men det tänker jag inte skriva här. Den tjugofemte juli var rätt nice. Tjugosjätte också tror jag. Om jag minns rätt.

- största misstaget? Måste kopiera Klaras svar och säga att deet var den där jäkla festivalbussen. HUNDRATJUGO koronor för en buss som hade kunnat kosta trettio. Jag var så arg så arg så arg. Det blev inte bättre heller när han som satt framför oss satt och sa att han skulle spy hela tiden. Jag har så sjukt svårt för spyor. Klarar det inte. Jag tycker det är så fruktansvärt äckligt.

- har du varit sjuk eller skadat dig? Tror faktiskt inte det! Lyllo mig.

- bästa köpet? Höm höm höm. Alltså jag kommer inte ihåg vad jag har köpt nästan. Kanske väskan som jag köpte på kupan för en tia. Det är en tygväska som jag tror är typ en sjömansväska. Men jag är inte säker på att det kallas så. Den är nice iallafall. Märkte idag när jag var i skolan att min broder hade knyckt den. Då blev jag lite purko.

- vad spenderade du mest pengar på? Festival-biljetter.

- gjorde någonting dig riktigt glad? Sí. Dans dans dans. Fast det gör mig alltid glad. Men denna sommar har innehållit ovanligt mycket dans och det har gjort mig glad. Sen har mina fina vänner gjort mig glad, och Halebop som har gett mig gratis sms.

- vilka låtar kommer alltid påminna dig om sommaren 2008? Tja, det vet man inte förän nästa sommar. Men kanske den där himla I´m Yours med Jason Mraz. Den går mig verkligen på nerverna. Jag tycker om den lika mycket som jag tycker om kräk.

- va du gladare eller ledsnare i sommar jämfört med tidigare somrar? Jag var nog gladare tror jag. För det känns som att jag mest var glad den här sommaren. Vissa dagar var jag less och sur och trött men majoriteten av dagarna var jag glad och nöjd. 

- vad önskar du att du gjort mer den här sommaren? Badat och vågat.

- vad önskar du att du gjort mindre? Varit inomhus.

- blev du kär i sommar? Kanske. Nä. Eller jag vet inte.

- hur många förhållanden? None.

-favorit program på tv? Sex and the City. Jag har aldrig kollat på det tidigare, men nu på senare tid har jag lyckats pricka in några avsnitt och det är lätt värt att titta på. Och So you think you can dance.

- bästa boken du läste i sommar? Malin plus Rasmur är lika med sant.

- största musikaliska upptäckten? Måste kopiera Klaras svar här också. Men det var lätt Tallest man on earth. Himlarns alltså vilken man.

- något du önskade och fick? Kanske.

- något du önskade dig men inte fick? Bra ljud på Säkert!-spelningen.

- vad gjorde du på första dagen på sommarlovet? Gick upp halv sex typ och for in till Kulturens hus där jag dansade.

- finns det något som skulle gjort din sommar bättre? Att jag var tjugo och reste runt i världen. Eller arton och reste runt i Sverige. Det längsta söderut jag kom i sommar var till Skellefteå.

- hur skulle du beskriva din stil sommaren 2008? Knut och linnet i shortsen. När det var så varmt att man kunde ha shorts. Annars använde jag min faders randiga tröja väldigt mycket.

- vad fick dig att må bra? Att dansa.

- vem saknade du? Några från danslägret och mina vänner när de jobbade och inte hade tid för umgänge.

- de bästa nya människorna du träffade? Dansläger-människorna och lite sommarkyrke-folk. Både från ett och två.

- sommarens sötaste? Aurora. Hon var fantastisk. Danielle var också söt. By the way läste jag om henne i DN igår! "Tveklöst roligast är Danielle Dietz solo "Off" där dansaren César Garcia i ett slags skulderstående med ryggen åt publiken lyckas lura oss att se allt annat än just det. Lekfullt, fyndigt, underhållande. Norrdans är tillbaka." Känner mig väldigt stolt att jag har fått dansa hennes koreografier på danslägret. Hon gjorde så roliga och fina koreografier. Dessutom var hon grym på balett.

(Bild från DN:s hemsida)

- sommarens hetaste? Haha, Klara vet :D nä men hm..MONEYBROTHER. Han är så grymt snygg.

- sommarens största kärlek? Nattprat, varma dagar och dans till grym musik.

- sommarens besvikelse? Mig själv ibland, Säkert!-ljudet och lite Håkan också faktiskt. Eller det kanske var publiken som det var fel på. Aldrig att man skyller på Håkan heller.  

- sommarens bästa? Festival, All dans och mina kära vänner.

Känner att det var ungefär samma svar på varje fråga. Eller så var det frågorna som var väldigt lika.

Jag hade fjorton små besökare igår. Eller stora. Vem vet? Vem kommer någonsin få veta om ni inte kommenterar? Ingen, that´s who.

Helgen var väldigt mysig och god med mina bästa vänner i stugan. Fin avslutning på detta sommarlov som jag imorgon aldrig kommer få tillbaka. Då är sommarlovet slut förevigt och evigt och evigt. Lördag och söndag var iallafall väldigt fina dagar. Vi gjorde mat som var god och gjorde mig mätt och sen joxade vi runt lite och snackade om lite allt. Efter det tände jag brasan i bastun och det blev en fin brasa. Sen satt vi på bryggan och såg på solen när den gick ner litegranna. Och på ett par hundar som sprang lite längre bort. Då blev vi lite rädda och avlägsnade oss lite därifrån. När mörkret hade lagt sig var bastun varm och skön och vi kröp in i den. Eller vi gick in helt raklånga. Ingen mening att krypa när man kan gå raklång. Jag var den enda som vågade doppa hela kroppen i havet. Underligt för det var fruktansvärt skönt och inte så jättesärskilt kallt. Sen fikade vi. Och sen kallade pratet på oss och vi gav oss hän och pratade tills vi var tomma. Så det tog ganska lång tid. På morgonen skjutsade jag över Elin till fastlandet med briljanta båt-kunskaper och kom tillbaka och tog i bryggan med hjälp av mina hopp-i-land-kallar Elina och Klara. Sen gick vi upp till stugan och sov knappa två timmar till. Sen blev jag väckt av ett plötsligt ringade från min telefon. Det var min far som ringde. Jag tror mitt hjärta bankade jättehårt i typ en minut efter det för att jag vart så rädd när det började ringa. Sen gjorde vi mat och sen fixade vi lite och sen for vi hem. Och jag använde mina briljanta båt-kunskaper ännu en gång och det gick briljant.


Vi åt smultron. Det var smarrigt. Och det fanns hur mycket som helst.