Det löser sig, sa mannen som sket i vasken.

Idag hade vår skola operation dagsverke. Vi skulle tjäna ihop sextio kronor som ska gå till ett gott ändamål som vi inte har fått veta. För att tjäna ihop dessa sextio kronor har jag tagit diskbänken ordentiligt så att den blev skinande ren och fin, och vikt tvätt, kört tvätt, hängt tvätt och kört en tvätt till. Sedan har jag suttit och läst Påven Johanna hela dagen. Å jag älskar den boken! Så himla bra. Under tiden jag satt och läste drack jag en hel tekanna. Drygt en liter te alltså. Sedan blev jag grymt kissnödig.

Denna morgon sov jag till halv ett. Det var så himelskt skönt. Men nu är klockan snart halv tolv ovh det är skola imorgon och jag är helt pigg. Men jag måste gå och lägga mig nu. Annars blir morgondagen lika pissigt jobbig som att kravla i lera under ett nät i flera timmar. Och det är ju jobbigt skulle jag tro. Men jag vet inte för jag har ej provat. Imorgon sjunger jag i staden iallafall vid lunch, vi ska äta tapas på spanskan och det är genrep för show ett. Så jag måste vara i toppform! Vilket jag troligtvis inte kommer vara. Men då får jag ta mig i jättekragen och skärpa till mig. Och nu ska jag slumra in. 

Shit. Nu tänkte jag skriva "god natt" på spanska. Men jag vet typ inte hur det stavas!!! Buenas noches? Buenos noches? Buena noche? Hm. Jaja. GOD NATT. 

Kan ni tänka er det va? Då är allt fritt. Ingen kan tvinga mig att gå i skolan. Jag kan skita i det om jag vill. UNDERBART!! Jag ska ju dock fortsätta att gå i skolan. Friluftsgymnasiet närmare bestämt. Jag är lite pirrig. Tänk om det inte är nåt för mig? Tänk om det blir skitjobbigt? Aja, det vet jag inte nu och jag orkar inte oroa mig heller för jag har värsta grymma sommaren framför mig. Eller jobbig ialllafall. Ska jobba i sju veckor!! Men jobb=pengar=lycka. Hahaha. Nej, jag är medveten om att man kan bli lycklig utan pengar, men det hjälper faktiskt till en del! hehehe. Jag vet, jag är en materialist. Men det ska bli så sjukt skönt med lite extra klirr i kassan.

Igår hade vi helgrep på magasinet inför Dödsbruden och jag var där och dansade hela dagen. Det var sjukt kul. Sen åkte jag till kallaxön och bastade och åt smarrig mat, smarrig efterrätt och sjukt smarrig kladdkaka. Sedan for jag hem och somnade fortare än man säger ett jättelångt ord.

DET KLIAR I MINA ÖGON!!!!!!! Det är sjukt irri.

Nu ska jag äta någon slags soppa och sedan öva på ett tal som jag har gjort och sedan dansa balett och modernt och sedan öva lite till. Vi ska skriva ett tal i svenskan, och jag och klara har skrivit ett till varandra på vårat tioårsjubileum som bästisar. (Okej bästisar är ett sjukt töntigt uttryck, men jag vet inte på vilket annat sätt jag ska beskriva vår vänskap.) Det kommer bli så vackert!  :'  )

Soppa, here I come!

Han åkte ut ur So you think you can dance. Hur kunde detta ske? Han var ju ett under.


Ut med Martin istället.

Nu sitter jag i kultan och skriver. För vår dator är fortfarande bajjig. Men jag har bara en kvart kvar så jag hinner inte skriva mer!! Måste hinna läsa alla bloggarrrrrrr.

Alltså. Vår dator är helt puckad. Den går inte att få på. Och alla mina länkar och bilder och musik är omöjliga att komma åt. och därför är jag extra sugen på att kolla på mina bilder och lyssna på musik. Men tur har jag fars lilla laptop som jag kan använda nu när det krisar.

Igår åt jag och dubbeljohanna och elin på diamant. Jag och johannam åt en såndär inbokad pizza. Calzone tror jag det heter. DET VAR HUR MYCKET OST SOM HELST! Jag tror aldrig mina ögon har skådat sådär mycket smält ost. Men jag blev mätt så det var ju bra.

Idag var jag i staden. Jag la undan klänningen som jag vill ha på avslutningsmiddagen. Lila och vippig med tyll och creppat tyg. (Jag tror att det är creppat, stavas det ens så?, Klara, är det creppat?) Men när ska jag ha den sen? Vid vilket tillfälle kan jag ha en sådan klänning? Jag vet iallafall inte. men jag köpte två nagellack också. Ljus och mörkrosa.

Alltså jag är typ sämst på att skriva blogginlägg. Jag kan inte skriva långa inlägg som handlar om ungefär samma sak. Det kommer lite olika saker som dyker upp i min hjärna. Jajajaja.

Men nu är det dags för mig att lägga in en bild från google här på bloggen för det är ju kul med en bild i ett inlägg.

Det blen Moa Gammel och Sara Sommerfeldt. Där har ni.

IT´S FIVE!

Alltså. Jag blir så less på mitt jäkla knä och mig dumma vrist. Jag vill bara nita hela tiden. För jag vill dansa. GAGAGAGGAAAAAAAAAAGAGA.

Åh. Igår såg vi på gamla Eva & Adam avsnitt. Det var väldigt roligt. Eva vill man säga åt på skarpen att hon ska skärpa sig, och Tobbe vill man ha i sitt hus. Han är för rolig. Och Alexander. Han vill jag ha som kompis. Och Robin Amador Segerfjäll från wildkids. Han är nog het nu.

Idag fyller mig käre bror arton år! Grattis broder.

Och jag måste plugga SO. För vi har ett läxförhör till tisdag och det enda jag kan är att åttiotre % av Indiens befolkning är hindu, elva % är buddhister, och sex % är islam. OCH! Indiens hufvudstad är DEHLI DHELI DELHI. VAR SKA H:ET VARA?

Idag har jag dansat jazz, ätit sjukt goda bullar som min far har bakat, och sjuuuukt goda biskvier som mor har bakat. Sen for jag till streeten och kolla lite.

Hejdå pälsklädd tå.

Nu ska jag till Elin och se vildbarnen. Där väntar glass och en japp på mig. Det ska bli gott.
Det var jättelängesen jag lyssnade på Vi två sjutton år, men nyss gjorde jag det. Den är ju så bra!

Här har ni mig igen! Hurra!

Hemma från björkis, en pytteliten smula brunare och några erfarenheter rikare!
Vi for alltså på självaste första maj dagen efter valborg alltså. Valborg spenderades förresten hos Elina. Vi åt fahhhitas och drack mohhhitos. De som inte förstår behöver inte heller göra det. Nu är jag allt underlig igen! Iallafall. Sen åt vi godis gick till en majbrasa och kollade lite. Lyssnade också lite på kören som sjöng. Man hörde nästan ingenting. Sen gick vi hem och åt marängschviss eller hur det nu kan tänkas stavas. Det var gott men jag mådde hyfsat illa efter typ ett halvt kilo godis. Sen såg vi Wildkids. Elins pangbrorsa hade fixat båda säsongerna. Tack! Wildkids alltså. Det är så underhållande så jag vet inte vad. Allt som de små liven gör blir så komiskt. "Anna, men kalla mig kotten" är bara ett exempel. Om du inte har sett wilckids förut så gör det. Och heja på lejonen. Lejonen är bäst.

Ja. Iallafall så for jag och elina och mi familia tidigt tidigt på morgonen till björkis. Vi sov typ hela vägen. Och jag fick en otrolig träsmak, för jag satt i mitten. När vi kom fram åt vi i värsta solskenet sen åkte vi hela dagen. Eller typ halva blev det ju. Helt sjukt underbart. Inte världens bästa åkning kanske, men vädret var fantastiskt och det var inte jättemycket folk. 


Jag och Elina var glada.

Nästa dag bestämde vi oss för att gå upp med längdskidor för Låktatjåkka. Det tog nästan tre timmar!! Ändå var det bara typ en mil, men en mil endast i uppförsbacke tar sin lilla tid. Det var jobbigt och vi blev svettiga. När vi kom fram åt vi lite piroger och vilade lite. Sen var det bara att börja glida neråt. Men det var skitsvårt, för det var jättebrant och vi hade ju längdskidor... Men vi plogade på i nersörsbackarna. När jag skulle sätta mig ner för att stanna och vänta på de andra råkade jag vrida benet och det gjorde skitont. Knät och vristen fick sig en ordentlig törn och jag fick åka med en gubbe på en skoter ner för resten av berget. Det var skitläskigt! Han körde i en rasande fart och det var guppigt. Jag tror aldrig jag har hållt i mig så hårt.

Nästa dag var det lördag och jag kunde inte åka. Elina var inte så sugen på det heller så vi satt i en snögrop och lapade sol, spelade kort och lyssnade på musik hela dagen. Det var inte så pjåkigt faktiskt. Men jag hade gärna velat se min broder när han var med i black bear open, det var nån tävling som han var med i. Mor och Far kom och rapporterade till mig och Elina att det var värsta stämningen där uppe i svarta björn och jag ville gärna dit. Men jag och Elina hade iallfall en go tid där i solen hela dagen.



Och på söndagen for vi hem. Sov hela vägen nästan.

Det hemskaste med mitt ben är att jag inte borde dansa på en vecka åtminstone. Bajjigt värre. Men jag känner att jag hellre vilar en vecka än börjar för tidigt och sabbar knät och vristen för en lång lång tid.

Det var allt för nu.