Det löser sig, sa mannen som sket i vasken.

Idag fyller min käraste vän sexton år. Hon heter Klara och är väldigt mysig och god. När vi gick på dagis gick hon på fjärilen och jag på duvan (duvan är bäst :) ) så vi umgicks inte så mycket där, men en dag, som var jättevarm skulle hela dagiset gå till mattisberget. Tror jag att det var. Då gick jag med Klara. Vi pratade om hur varmt det var och att vi ville krypa ner i en stor glass eller in i ett kylskåp. Det var härligt. och det jag minns från själva mattisbergetvistelsen var att Anna-Greta (eller ver det någon annan?) skalade en pinne och stack ner den i en myrstacke. När hon drog upp den tog hon bort myrorna och så fick alla barn slicka på pinnen. Jag vågade inte. Men Klara gjorde det. Hon sa att det var gott. Myrkiss tror jag att det var. Eller det kanske var någon slags vätska som myror utsöndrar när de blir rädda? Något av det iallafall. Klara har alltid varit rätt modig när det gäller myror. Hon och Samuel åt faktiskt myror när de var små. Gulligt tycker jag. Lite småäckligt också :) Men ni är välkommna hit till mitt datorrum och snarra! Jag har många myror att fresta med.

Nu har alltså Klara fyllt sexton och vuxenlivet närmar sig. Vad jag vet äter hon inte myror längre utan har gått över till kapris och avokado.

Kram och Puss och finmaskin Klara min vän! OCH GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN.