Det löser sig, sa mannen som sket i vasken.

När jag hörde Shane MacGowan med Hästpojken första, andra och tredje gången, trodde jag att han sjöng "sälj inte cabbeeen sälj inte cabbeeen!!". Nu har jag förstått att han sjunger "Shane MacGowaaan Shane MacGowaaaan!!". Eftersom låten heter Shane MacGowan.

Nu måste jag renbädda och packa för jag ska på läger imorgon. Och på måndag ska jag på dansläger!! Men jag får inte ha för höga förväntningar känner jag. För de är höga ska ni veta. Men jag brukar bli orolig när jag har höga förväntningar på något. Orolig att det inte ska fylla mina förväntningar. Innan Popkollo som jag och Klara var på sommaren tvåtusenfem var jag mest pirrig och lite skeptisk. Inga höga förväntningar alltså. Jag trodde att det bara skulle vara jobbiga typer där som var jätteduktiga på att spela alla världens instrument och bara gilla band som jag aldrig hade hört och vara på alla sveriges festivaler varje sommar. Coolare än jag alltså. Men Popkollo blev ett av mina bästa minnen. Människorna där var helt underbara och coola. De lyssnade på massor av musik som jag aldrig hade hört och hade säkert varit på massor av festivaler och några av dem var riktigt grymma på instrument. Men jag kände mig ändå grym och säker bland dessa människor. Det var härligt. Men jag tror faktiskt att detta dansläger kommer fylla mina förväntningar. Fast egentligen borde jag inte ha några förväntningar för jag tror aldrig att det kommer bli som jag tror att det kommer bli. Summan av kardemumman: Jag längtar!